Intressebevakning

Vad är skillnaden mellan benämningarna förmyndare, intressebevakare, allmän intressebevakare, god man och huvudman?

Lagen om förmyndarskap reglerar intressebevakningsverksamheten i Finland. I lagen används begreppet förmyndare för en person som är utsedd att sköta en annan persons ekonomiska, juridiska och/eller personliga ärenden. Liksom på många andra områden kan begreppen som används i lag ofta ändå uppfattas som föråldrade och i praktiken använder man oftare benämningen intressebevakare. I Sverige används benämningen god man.

En allmän intressebevakare är en intressebevakare som utses av statens rättshjälpsbyråer som finns i varje kommun.

Personen som har intressebevakare kallas huvudman.

När är det dags att tänka på intressebevakning?

Enligt lagen om förmyndarskap är förutsättningen för intressebevakning att huvudmannen inte själv kan sköta sina ekonomiska ärenden eller att de är omöjliga att sköta på annat sätt. Man kan boka tid till magistraten och diskutera vilka ärenden som borde skötas, vilka ärenden som huvudmannen inte själv kan sköta samt vilka andra alternativ som finns.

Man ska undersöka om huvudmannen kan sköta sina ärenden på annat sätt utan en intressebevakare t.ex. FPA, fullmakter eller betalningstjänst. Intressebevakning innebär en begränsning av personens rättsförmåga och därför är det viktigt att först utreda om ärendena kan skötas genom mindre åtgärder.

Vem ansöker om intressebevakare?

Personen som behöver hjälp med att sköta sina ärenden kan själv ansöka om att få en intressebevakare samt begära att en viss person förordnas till intressebevakare. Denna ansökan görs till magistraten som fattar beslut så forts om möjligt, vanligtvis inom några månader.

Ansökan kan även lämnas in av t.ex. anhöriga, läkare, FPA, banken eller socialbyrån. I dessa fall är det tingsrätten som förordar en intressebevakare. Tingsrätten fattar även beslut i de fall då t.ex. personen motsätter sig intressebevakning, om personen inte själv förstår sakens betydelse eller om det råder stridigheter om vem som ska bli intressebevakare.

Vem kan vara intressebevakare?

Om möjligt väljs en privatperson, ofta en anhörig till huvudmannen. Enligt lag är det möjligt att förordna till exempel båda föräldrarna till intressebevakare, men det är ovanligt.En allmän intressebevakare får man via rättshjälpsbyrån.

Intressebevakningsfullmakt

Man kan inte ansöka om intressebevakning på förhand eller för säkerhets skull för någon annan. Föräldrar kan i sitt testamente emellertid önska hur det ska ordnas med intressebevakning. Ofta tar magistraten och tingsrätten önskemålen i beaktande.

Fullmaktsgivaren kan också själv genom en intressebevakningsfullmakt på förhand ordna skötseln av sina angelägenheter för den händelse att han senare blir oförmögen att själv sköta sina ärenden t.ex. på grund av försvagat hälsotillstånd. Detta förutsätter att personen förstår sakens betydelse. En fullmakt träder i kraft först när magistraten har fastställt den.

Vilka uppgifter sköter intressebevakaren?

Intressebevakaren sköter ekonomiska, juridiska och/eller personliga ärenden. Hen sköter också olika tillståndsärenden t.ex. ta lån, att köpa eller sälja, arrende och aktieaffärer. Intressebevakaren sköter inte t.ex. städning eller dagliga inköp. När uppdraget inleds görs en egendomsförteckning. Den allmänna intressebevakaren ser till att huvudmannens tillgångar räcker och sköter huvudmannens ekonomi t.ex. betalar räkningar och ansöker om förmåner från FPA. Intressebevakaren kan också vara med på IP-möten ordnade av Kårkullas omsorgsbyrå. Intressebevakaren ansöker om FPA:s förmåner.

Intressebevakare ska årligenin lämna en redovisning till magistraten. Redovisningen görs på magistratens pappersblanketter eftersom intressebevakaren inte har huvudmannens nätbankskoder.

Kontakten till social- och hälsovårdsmyndigheter

En intressebevakare som har förordnats för en person som har uppnått myndighetsåldern ska se till att huvudmannen får sådan vård, omvårdnad och rehabilitering som med tanke på huvudmannens behov och förhållanden samt med beaktande av huvudmannens önskemål ska anses lämplig (42 §). Intressebevakaren ska vid behov anhängiggöra ärenden som gäller en åtgärd som tillhör social- och hälsovårdsmyndigheter, vilket till exempel innebär att intressebevakaren är skyldig att anhängiggöra ett ärenden som gäller social- och hälsovård till exempel om huvudmannen kommer till intressebevakningsmottagningen i dåligt skick.

Om domstolen så förordnar, har intressebevakaren rätt att företräda huvudmannen också i ärenden som gäller huvudmannens person, om huvudmannen inte kan förstå sakens betydelse. Huvudmanenns förmåga att förstå sakens betydelse bör alltid utredas vid det tillfälle, då ärendet bör avgöras. Exempelvis: vid beslut om ordnande av servicebostad för en person som bor självständigt i sitt eget hem behövs såväl inressebevakarens som huvudmannens medverkan. Om inte huvudmannen själv kan förstå sakens betydelse och intressebevakaren har givits behörighet att företräda sin huvudman också i ett ärende som gäller huvudmannens person, kan intressebevakaren ensam fatta beslut i ärendet.

Kostar det att ha intressebevakare?

Att ha intressebevakare är avgiftsbelagt. Huvudmannen betalar ett arvode till intressebevakaren. Detta rekommenderas också om för anhöriga.  Magistraten övervakar intressebevakarens verksamhet och att arvodet är skäligt.

Hur upphör intressebevakningen?

Vart fjärde år utreder magistraten om intressebevakning alltjämt bör fortsätta. Vid utredningen behövs läkarutlåtande och om kriterierna för intressebevakning inte uppfylls avslutas intressebevakningen och intressebevakaren avskiljs från sitt uppdrag. Intressebevakningen kan också avslutas vid dödsfall, om någon åtar sig att sköta ärenden frivilligt eller vid avyttring eller arvskifte. Iifall man önskar utreda om intressebevakningen bör fortsätta ska man kontakta magistraten.

Magistratens övervakningsskyldighet samt intressebevakarens skadeståndsansvar

Magistraten övervakar intressebevakarens verksamhet. I praktiken sköts detta främst genom förhandskontroll i form av uppgörande av en egendomsförteckning samt genom att intressebevakarens förutsätts inhämta förhandstillstånd till vissa rättshandlingar så som köp och säljande av fast egendom och aktielägenheter, avstående från arv samt upptagande av lån. Efterhandskontroll utövas genom att magistraten i efterhand kan ge sitt godkännande till vissa rättshandlingar samt genom intressebevakarens års- och slutredovisning.

Intressebevakaren har skadeståndsansvar, vilket betyder att han bör  ersätta  den skada  som han uppsåtligen eller genom vårdslöshet förorsakat huvudmannen under tiden han skött intressebevakningsuppgiften. Det kan i praktiken handla om situationer där  intressebevakaren  genom oaktsamhet eller med flit har skadat huvudmannen exempelvis genom att ingå ett hyresavtal i huvudmannens namn som inte är tillräckligt förmånligt för huvudmannen.  Intressebevakaren  kan  också  göra  skada  åt  huvudmannen  med  att vara passiv och inte sköta de uppgifter som han borde. Det kan handla om att intressebevakaren  inte söker  en  förmån  som  huvudmannen  har  rätt  till  (exempelvis  pension) eller vidtar sådana åtgärder som är till förmån för huvudmannen. Intressebevakarens uppgift är att ta hand om huvudmannen och sköta hans ekonomiska och personliga angelägenheter.  (Välimäki 2008, 134, enligt Hyytinen, 2012); L om förmyndarverksamhet (442/1999)

Ifall man upplever att intressebevakaren inte skött sina uppgifter på rätt sätt bör man kontakta magistraten, som utreder ärendet.

Övrigt att tänka på

Skötsel av ekonomiska ärenden vs driva intressen

Den allmänna intressebevakaren ser till att huvudmannens tillgångar räcker och sköter huvudmannens ekonomi t.ex. betalar räkningar och ansöker om förmåner från FPA. En allmän intressebevakare strävar också efter att träffa sin huvudman vid behov. Inför t.ex. försäljning av egendom eller arv träffas huvudmannen och intressebevakaren.

Däremot har den allmänna intressebevakaren sällan tillräckligt med tid för att aktivt driva huvudmannens övriga intressen. Därför har många anhöriga valt att fortsätta vara intressebevakare för sina barn, eftersom de då också drivit frågor som inte har direkt ekonomisk betydelse för huvudmannen, men som kan påverka hens livskvalietet.

Skötsel av bankärenden

I dagens läge sköts allt fler ärenden elektronisk, till exempel att betala räkningar i nätbanken, ansöka om FPA-förmåner samt förnya läkemdelsrecept.  Många använder nätbankskoder för att identifiera sig vid användning av de elektroniska tjänsterna. Om personen inte har en utsedd intressebevakare avlägsnas kopplingarna till föräldrarnas bankkonto samt nätbank och föräldrarna har inte mera användningsrätt till den myndigas konto. Fonder kan säljas och konton tömmas utan föräldrarnas godkännande. Om personen har en officiell intressebevakare förblir användningsrättigheterna till konto och nätbank såsom de varit.

En fullmakt kan undertecknas av huvudmannen eller en intressebevakare. Om personen inte kan skriva sitt namn, bör hen vara närvarande. Alternativt behöver man ha ett utlåtande av en tillförlitlig person t.ex. läkare. Vid exempelvis bankärenden är det bankens skyldighet att verifiera att personen som skriver under har förstått vad hen har skrivit under. Därför ska huvudmannen alltid ha intressebevakaren med sig vid en fullmaktsunderskrift.  

Banken bjuder ofta in barnet och föräldrarna till en diskussion innan barnet fyller 18 år. Från fall till fall kan banken tillåta att en person, vars handlingsbehörighet inte har begränsats men som har en intressebevakare, att få nätbankskoder. Intressebevakaren måste skriva under avtalet och förbinda sig att övervaka användningen. Detta är inget som aktivt används men i några fall har det gjorts. Utgångsläget är att det är intressebevakaren som bestämmer om användningsrättigheter och kontoredskap för sin huvudman.

Skötsel av ärenden som kräver elektroniskt identifiering  

I dagens läge sköts allt fler ärenden elektronisk, till exempel att betala räkningar i nätbanken, ansöka om FPA-förmåner samt förnya läkemdelsrecept. Många använder nätbankskoder för att identifiera sig vid användning av de elektroniska tjänsterna. Den 9.12.2016 godkände riksdagen en ändring av kreditinstitutslagen som innebär att alla från och med början av år 2017 har rätt till bland annat nätbankskoder. Om du eller din anhöriga inte ännu har koder för elektronisk identifiering, kan du be av din bank att få dem.

Ifall huvudmannen inte har nätbankskoder kan huvudmannen identifiera sig med hjälp av ett elektroniskt medborgarcertifikat.  Med certifikatkort avses ett chipförsett kort som innehåller Befolkningsregistercentralens medborgarcertifikat. Medborgarcertifikatet används på det chipförsedda ID-kortet som beviljas av polisen. Ansökan om medborgarcertifikatkort lämnas in till polisen och kan göras av intressebevakaren. Tills vidare kräver ansökan om identitetskort alltid att du personligen besöker ett av polisens serviceställen även om ansökan har inletts elektroniskt. Det lönar sig ändå att göra en elektronisk ansökan eftersom den är förmånligare och snabbare att handlägga. Om du ansöker om identitetskort för ett barn under din vårdnad, ska barnet vara med när du kommer in för att färdigställa ansökan vid servicestället för tillstånd.

Om du vill använda ett certifikatkort för identifiering skall du förutom kortet också ha en kortläsare och ett kortläsarprogram. Kortläsarprogrammet ingår i priset på certifikatkortet och det kan laddas ned gratis från Befolkningsregistercentralens FINEID.fi-sida. För att kunna använda kortet behövs också en elektronisk kortläsare till datorn. Dessa kan vara svåra att få tag på i butiker, men finns att köpa i olika nätbutiker.

Kan vårdinstanserna kontrollera vem som har intressebevakare och för vilka ärenden bevakningen gäller?

Intressebevakarens uppdrag och kontaktuppgifter är offentliga uppgifter, vilket innebär att till exempel vårdinstanser kan kolla med magistraten om en person har en intressebevakare. Beträffande intressebevakningsfullmakter införs fullmäktigens kontaktuppgifter men inte uppdraget i registret över förmynderskapsärenden.

Speciellt i förändringssituationer så som flyttningar lönar det sig att ge en kopia av intressebevakarbeslutet/ fastställd intressebevakningsfullmakt till vårdanstalten. Därmed kan man också kontrollera att relevanta adressändringar och/eller avbeställningar på prenumerationer  görs i tid.

Texten är en omarbetad version av artikeln ”Intressebevakning, vem, när  och hur?” skriven av Tina Holms, FDUV. Artikeln baserade sig på en temakväll om intressebevakning som ordnades i april 2015. Artiklen ingick i Gula Pressen 03/2015.

Övriga källor: Magistraten (www.magistraten.fi). Vid frågor angående intressebevakning kan du ringa den närmaste magistraten.

Länkar & tips